jobbigt...
Caseys tour i Irak håller på att göra mig galen, det har varit en riktig bergodalbana av känslor som jag inte varit beredd på. jag har ju vetat att det ska bli jobbigt och att jag skulle sakna honom, men att jag ena dagen skulle vara så trött på allt, till att andra dagen sakna honom så mycket att jag har ont i magen.
nu är det bara 5 veckor kvar tills jag får träffa honom igen. 35 dagar !! alltså det är ingenting, jag kommer ihåg när det var 222 dagar. vilket kändes som en evighet.
jag kan ju inte säga att jag har varit duktig på att hålla huvudet uppe och kämpa mig igenom detta, vissa dagar har jag faktiskt varit en riktig idiot mot casey, och jag skäms när jag tänker på hur orolig jag har gjort honom, han kan ju inte göra något annat än att försöka " trösta" mig, och då har jag blivit irriterad på honom istället. usch jag är en dum människa ibland.
Jag saknar min Sgt Woods, 
