Mitt nya liv

Ja nu är jag hemma. Eller ja jag har varit hemma i en vecka nu. Och mycket shopping har det blivit. Barnsäng, byrå och lite småsaker till bebisen. Idag har vi varit hos läkaren för inskrivning. Även fast dom gör saker lite annorlunda här så känns det bra och dom är otroligt noga. Och vi får se om vi får göra ett nytt ultraljud på onsdag.

Det har varit dåligt med uppdateringar från min sida. man kan väl säga att motivationen att skriva varit riktigt låg. Men nu ska jag försöka skriva lite om vad som försigått i mitt liv den senaste tiden. Jag har jobbat ganska mycket men nu i februari blir det inte alls lika mycket jobb, vilket är lite skönt eftersom då har jag tid att umgås med familjen lite innan jag åker hem den 7 mars. Jag längtar så efter min hund! och casey såklart. men jag kommer ju såklart att sakna min familj här hemma, så då vill jag utnyttja tiden som jag har kvar här i Sverige så mycket som möjligt med dom. annars så tar jag det ganska lugnt och vilar mycket, för jag tror nog att det kan vara mycket att göra när jag kommer hem, köpa barnkläder barn möbler och allt annat vi behöver innan vår lilla ärta kommer. Casey har redan bokat tid hos läkare för mig så allt sånt är redan klart. oh sen måste jag hem och motionera min hund, som har blivit nästan lika rund som jag medans jag har varit borta. Casey älskar henne men tyvärr när han får dåligt samvete pga att han har så lite tid med henne så ger han kärlek med hundgodis... och mycket av det. Jag kan ju inte vara arg på honom för det, för jag vet att han gör sitt bästa. men det är inte bra att en äldre hund lägger på sig så mycket i vikt, för jag vill att hon ska vara i bra form så hon får finnas med oss så länge som möjligt. Jag undrar hur hon kommer att reagera när hon får se mig igen! hon kanske blir jätteglad, eller jätte sur. jaja jag vet att jag kommer att bli jätteglad av att se henne igen. Hom är verkligen världens bästa hund.

Det har ju gått ett tag sen jag sist bloggade, och det har inte varit pga att det inte har hänt något. mest för att jag inte har haft tid sen jag kom hem till Sverige. jag har jobbat nästan varje dag och när jag inte jobbat så har jag försökt vila upp mig eller umgås med familjen. det tar på kroppen att vara gravid. jäklar vad trött jag är på kvällarna. blir ett kort inlägg denna gång men nästa gång jag har lite extra energi och något att skriva om så blir det förhoppningsvis ett längre och mer intressant =)

Ja nu har jag varit hemma i Sverige i nästan 3 veckor och har gett mig in i arbets livet igen. det känns kul att få komma tillbaka och använda huvudet igen. men jag måste erkänna att jag saknar Casey och Lady massor. så jag hoppas att jag och Malin kommer iväg på vår lilla resa till Portland i Januari. Jag har också skrivit in mig på BVC och väntar nu på kallelse till ultraljud som borde vara nån gång i mitten av December... väldigt spännande måste jag säga.

Idag har vi verkligen varit duktiga. Ni vet såna där dagar då man hinner med mycket och uträttar viktiga saker som man har tänkt göra ett tag. Först så gick jag och casey upp tidigt och för en gångs skull hade åt vi frukost tillsammans , vilket var jättemysigt. Sen var set bara att göra iordning sig och åka till the social security Office och anmäla mig för ett social security number. Eftersom jag äntligen fått mitt Green card ( som har rätt information på) så kunde jag nu ansöka om det. Det gick väldigt snabbt och smidigt. Och vi var nog in och ut på mindre än 10 minuter. Det funkade ungefär som på banken att man får ta en kölapp för vissa saker och en annan för andra saker. Och även fast väntrummet var fullsmockat så fick vi gå in nästan på en gång. Så några snea blickar fick vi ta emot från folk som suttit där ett tag. Sen åkte vi hem för att städa, vi skulle ha inspektion av lägenheten eftersom vi flyttar till en annan lägenhet i slutet av månaden, eller jag kommer inte vara med och flytta, casey och några av hans marinsoldater och caseys föräldrar kommer att sköta det. Eftersom då är jag i Sverige!!!. Sen blev det hundparken med Lady, tvätta och laga mat. Sen blev det filmkväll hos oss, så vi gjorde varm choklad och lite smörgåsar och kröp upp i soffan tillsammans. Vi såg the human centeped ( stavning). Män som hatar kvinnor, och sen avslutade vi filmkvällen med filmen Up. Och nu är det dags för mig att borsta tänderna och gå och lägga mig för jag kan knappt hålla ögonen öppna. Casey är klarvaken och spelar nu sitt tvspel. Och lilla lady har redan dragit sig tillbaka till sovrummet. God natt alla.

Nu är det bara en vecka kvar tills vi äntligen åker hem till Portland. Och tro mig det är inte en dag för tidigt. Ush vad vissa människor kan då en att känna sig så obekväm i deras sällskap. Men nu är det lite lättare eftersom hon jobbar på dagarna och kommer inte hem förrens på kvällen. Och att vara borta så här länge har verkligen fått mig att inse hur mycket jag gillar vår lägenhet, och vårat område och portland , jag måste säga att Californien är verkligen överskattat. Lite shopping kvar på schemat sen är jag redo att åka hem. Oh jag har hittat en jacka på Macys som jag vill ha ! Men den kostar $140 , och hade det varit en ordentlig vinterjacka så hade det inte varit så farligt. Sen ska jag åka och kolla efter lite halloween decorationer pch lite annat som jag fått som önskemål. Jag är så redo att få komma hem till Sverige nu också. Så vi ses snart kram på er alla så länge

Nu tycker jag att vi har stannat för länge här i San Diego, visst är det skönt med värmen och det är kul med all variation på resturanger dom har. Men nu vill jag hem till min lägenhet och mina saker. Som tur är så är det bara 3 veckor och 2 dagar kvar tills vi åker hem. Och sen är vi där i en och en halv vecka innan det är dags att sätta sig på planet till Sverige igen. Allt är verkligen bra just nu. Och jag ser fram emot att komma till Sverige över jul. Hoppas att det blir snö!! Jag har saknat snön. Fast jag förstår att ni som upplevde förra vintern inte ser fram emot snö.

Nu är vi här! Efter en väldigt lång bilresa ända från portland så körde vi äntligen upp på Arts uppfart. Det känns verkligen kul att vara tillbaka i san diego och få umgås med våra vänner igen. Från början så skulle jag inte följt med hit utan jag skulle ha stannat hemma i Oregon, men 7 veckor är ganska lång tid att vara ensam. Eller ja jag har ju Lady men ändå väldigt tomt utan Casey så länge. Och sen ska jag ju åka till Sverige 2 veckor efter att vi kommit tillbaka till Portland. Så vi får försöka spendera så mycket tid tillsammans som möjligt . Nu längtar jag verkligen efter att få komma till Sverige och jobba lite, för nu har jag varit ledig alldeles för länge!, min hjärna måste ju få arbeta lite nu. Så jag har tagit kontakt med mina gamla arbetsgivare och har blivit lovad att få jobba!! Whohoo. Det är svårt att förklara hur mycket jag längtar till att få jobba och känna att jag gör nytta igen. Och jag längtar verkligen efter att få jobba med min favorit boende igen. Ni som har jobbat eller jobbar på Villmer vet vem det är. Min stjärna. Lady njuter i fulla drag av att ligga ute på tomten i solen och bara vara. Tyvärr så är hon lite knasig och vägrar att göra ifrån sig där. Så vi måste gå på långa promenader runt hela kvarteret så hon kan göra ifrån sig. Knasiga lilla hund. Casey är på kurs hela dagarna, och när han kommer hem så har han oftast läxor att göra. Så vi passar på att ha roligt med våra vänner på helgerna. Nu är vi i vecka 2 av 7 så förhoppningsvis så går veckorna fort. Efter caseys kurs så åker vi tillbaka till Oregon och vi har MASSOR att göra! Och vi har en och en halv vecka att göra det på innan jag åker till Sverige. Vi ska hinna flytta och hinna köpa presenter till min kära familj. Så jag hoppas att jag får allt gjort.

Ojoj i morgon kommer vi att ha fullt upp! Vi bilar ner till Californien imorgon. Och vi har inte packat eller städat ! Så det får vi börja med tidigt imorgon bitti. Och sen måste vi gå ner till leasing kontoret och prata med dom om att förlänga vårat kontrakt en månad eftersom vi inte kommer att vara här i september. Och så ska vi se om vi efter oktober kan flytta till en mindre lägenhet här på samma lägenhets komplex, för annars måste vi flytta till ett annat. Men vi trivs bra här så håll tummarna för att dom har en ledig lägenhet på första våningen. Vi måste flytta av tre anledningar:första anledningen är för den lägenheten vi har är lite för stor för oss. Vi har inte ens möbler till alla rum. Andra anledningen vi vill gärna ha något billigare, det är juinte kul att betala för ett rum som vi inte använder. Tredje anledningen är för att Lady har börjat få lite problem med sina höfter och det är jobbigt för henne att gå upp och ner i trapporna. Men som sagt imorgon packar vi in oss i bilen ( trucken lämnar vi här) och bilar ner till californien. Det ska bli så kul att träffa mina kompisar där nere igen, och få visa upp Lady som vi är så glada över. Det enda jobbiga är att bilresan är ca 17 timmar ( utan pauser) och vi åker i bilen. Visst drar den mindre bensin. Men den kommer att vara fullpackad och jag kan inte titta på film i den :( Nu är det dags att sova så jag orkar upp och städa imorgon. God natt

Ja så nu så ser det ut som om jag och Lady kommer att åka med Casey tillbaka till californien. Och vara där medans han går igenom sin kurs. Han kommer att vara väldigt upptagen med läxor och lektioner, men som tur är så har jag lite vänner därnere också. Och jag kommer att ha bilen. Vi får verkligen en utdragen sommar! Först har det varit otroligt varmt här, och just när det börjar svalna av så åker vi till värmen i californien. Vi kommer att bo hos Art och hans fru fast tyvärr har dom ingen pool men man kan ju försöka bjuda in sig till folk som bor i lägenhet och har pool. Med det sagt så har någon några planer på att komma och hälsa på mig så får ni komma till San Diego haha. Sen kommer jag till Sverige igen i oktober och är där i 3 månader.

Jaha dagarna går och vad jag ser fram emot nu, är för det första. Att caseys dumma inspektion på jobbet äntligen är över på måndag, whohoo och han äntligen kommer hem från jobbet innan kl 11 på kvällarna. Nästa sak jag ser fram emot är att jag kommer till Sverige i oktober för att jobba ( och för att fixa lite saker ). Men det är lite frustrerande att jag inte har kommit längre i mitt liv här i USA. Jag fick ett brev från USCIS för några dagar sen, och dom har ännu en gång strulat till det med mitt greencard... Gah FRUSTRERANDE!! Så fort jag har det kan jag äntligen börja mitt liv här... På riktigt. Annars får jag tiden att gå ut med hundar och nu när jag äntligen har hittat en rutin i min dag så har jag stora planer på att gå ner till gymmet varje dag.... Hmm ja vi får se hur det går med det.

Så jag har börjat att tjäna lite extra pengar genom att gå ut med sgt Staggs och sgt Najera's hund Mona, en liten 7 månaders pitt bull mix. Så allt jag gör om dagarna nu är att gå ut med hundar. Men det är ok. Jag går ut med henne måndag- fredag och vissa helger när dom har träning. Det är inte mycket pengar men iallafall lite extra shopping pengar. I oktober så kommer jag hem till Sverige igen för några månader för att ta hand om lite saker och för att jobba lite. Casey åker på utbildning i augusti i 7 veckor. Och jag åker till Sverige i oktober. Så vi kommer att missa varandras födelsedagar, Marin kår balen, julafton, och nyårsafton! Jag kommer att sakna honom massor. Men det ska bli skönt att jobba lite igen. Fast jag har vant mig att vara ledig och njuter faktiskt av att ha massor av fritid.

Ja som sagt så hade casey en överaskning till mig igår, men han lyckades inte hålla det hemligt ända fram till arenan, för Casey hade bett mig att komma till basen och möta honom där, så skulle vi åka direkt till " överaskningen". Men när jag kom till basen så var alla reservisterna där och dom hade också en ceremoni för nya chefen som kom förra veckan. Och om det inte vore nog med förvirring så håller dom på med ombyggnad på området så jag visste inte hur jag skulle komma till caseys byggnad pga alla avspärningar. Så mitt i förvirringen när jag försöker hitta en väg runt till Caseys kontor, så hör jag någon som ropar från parkeringen -" hey Linda! Where are you going!?" och jag ser 2 killar komma gående emot mig. Men jag känner inte igen dom( jag menar alla ser ju likadana ut i uniform, ) men när dom närmar sig ser jag att det är Sgt Stagg och Lcpl Laughlin. Och dom erbjuder sig att följa mig genom kontoret till andra sidan där caseys byggnad ligger. Och medans vi går igenom kontoren förbi alla stirrande ansikten så säger Sgt Stagg. " so are you looking forward to the fight tonight?" och håller upp händerna som om han boxades. ÖVERASKNING FÖRSTÖRD! Men det var ok. Visade sig att jag och Casey och några killar han jobbar med skulle gå på MMA ( mixed marshall Arts) finalen eller vad man kallar det. När huvudnummret är för att få bälte, och bli champion. En av killarnas bror tävlade i huvudnummret för bältet. Och faktiskt överaskande nog så var jag helt inne i det, jag klappade händerna och skrek så mycket att jag fortfarande känner av det. Hmm jag kanske är lite blodtörstig ?!? Fast jag måste säga att hade jag inte " kännt" sista killen och verkligen hållt på honom så hade jag nog inte blivit lika exalterad. Och nu ser jag faktiskt fram emot nästa MMS match.

Oj nu har det inte hänt mycket på min blogg, men det har hänt massor i mitt liv. Inga livsändrande saker men ändå massor av roliga saker. Where to begin.. Where to begin??? Ja som ni vet så kom jag och casey äntligen iväg till Sverige, efter mycket om och men!. Och vi hade en sån otroligt härlig semester, mycket tack vare min underbara syster som är en sån otroligt generös människa som lät oss komma och bo hos henne, och inte bara det, vi fick ta deras sovrum. Tack för allt min lillstrumpa! Och tack för allt du planerade och gjorde för oss. Efter 3 härliga veckor i Sverige, så var det ganska bitterljuvt att sätta sig på planet och åka hem. Men resan gick bra och vi fick 12 hela timmar att tvätta, duscha, sova, packa om, och sen sätta oss i bilen och köra upp till Idaho! ( 9 timmars bilresa)För att fira 4th of july. Och äntligen få se vår kära Lady igen. Åh vad jag har längtat efter min lilla hund. När vi kom upp till Idaho så hade inte Lady kommit än, så det var bara att vänta och längta efter henne lite till. Och när vi alla står i köket och pratar så hör vi hur Lady och familjen Drown går upp mot huset, och jag kan ju inte hålla mig så jag ropar efter min Lady nästan så fort dom öppnar dörren. Och stackars Danielle som håller 2 hundar ( jag visste inte det) + packning nästan blir omkulldragen av lady. Och lady kommer inrusande och fullkomligt kropps-tacklar mig och överöser mig med pussar. Hon är så fin. Första natten var hon lite förvirrad dock och visste inte riktigt vem hon skulle sova med. Men det gick över fort. Det var så himla kul för Kori och Josh var också uppe i Idaho och dom kom förbi och spenderade natten hos caseys föräldrar innan dom tidigt på morgonen körde hem till San Diego igen, det var väldigt kul att träffa dom igen. Och oj vad stor Abbilynne har blivit!! När vi kom hem så hade vi fått post från Uscis och såklart har dom gjort fel igen på mitt Greencard! Först var jag 1 år yngre och nu 1 månad äldre. Kom igen hur svårt ska det vara?? Jag skickade ju med mitt person bevis där set tydligt står september 17 1982. Inte augusti 17 1983. Det har varit mellan 30- 36 grader varmt hela veckan, men idag är det lite svalare ute ( typ 26 grader ) vilket är skönt för casey har något inplanerat för oss ikväll. Och han rekomenderade att jag ska ha jeans. Så då är det skönt att det inte är så otroligt varmt. Undrar vad det är vi ska göra ??? Åh jag höll på att glömma, jag var hos tandläkaren här i förrgår. Och jag fick reda på att jag gnisslar mina tänder och pga att min käke är bakåtdragen, så skadar det mina tänder så mycket att dom spricker!! Det är därför jag har" chippat" mina tänder så ofta, speciellt på tuggytorna. Och vad gör man åt detta problem undrar ni då.... Jo man bryter av min käke och för den framåt och sätter fast den.Lätt som en plätt! Ja men det finns en liten chans att det går att ordna med tandställning, fast min tandläkare verkade inte alltför hoppfull, så jag måste konsultera en orthodontist, om vad som är bäst. Och jag måste sova med ett munskydd under tiden, vilket inte kommer att funka för mig som får andnings stopp när jag sover. Jag måste också få kronor till dom tänder som har blivit förstörda av mitt " tand gnuggeri."jag undrar bara varför min tandläkare hemma i Sverige aldrig sagt något, utan bara fortsatt att laga mina tänder gång på gång. Och jag har betalat massor varje gång. Vet inte vem man kan lita på längre. Nej nu ska jag njuta av en almond/ poppy seed muffin, och lite grönt is te.

Just när vi känner oss säkra på att allt är fixat och klart med vår resa, så sätter" chief warrant officer" käppar i hjulen på våra planer. Så istället för att vara hemma och ta det lugnt och packa mm, då sitter casey nu på kontoret och fyller i otaliga helt inödiga papper som dom hade " glömt" att berätta om. Men om nu chief warrant officer, AKA mr Miller, tror att jag och Casey bara tänker ge upp och låta mig åka ensam till Sverige, så tror han fel. Casey gör det han behöver på kontoret och jag fixar allt som behövs göra här hemma. Så pilutta dig Mr Miller. Casey kommer med mig till Sverige! Punkt slut.